Jesper Molin | April 12 2024
När vi nu går in i Q2/2024 är det kompetensbrist, pågående lagstiftning och en robust svensk arbetsmarknad som möter en blandning av både utmaningar och möjligheter. Tillväxten av extern arbetskraft – och därmed behovet av ytterligare insyn i kostnaderna– innebär ytterligare komplexitet.
Vår omfattande arbetsmarknadsrapport för vår och sommar 2024 genomlyser några av de dynamiska faktorerna som för närvarande formar den svenska marknaden. Här är en översiktlig bild på vad som är trenderna just:
Under 2023 kunde vi se hur den svenska arbetsmarknaden präglats av covid-19-pandemins efterdyningar men som snart ledde till återhämtning i hushålls- och byggsektorerna. Teknikindustrin, som är avgörande för Sveriges ekonomi, stod inledningsvis inför utmaningar med uppsägningar och konkurser bland mindre start-ups – dock kunde vi se att intäkterna för bolagen ökade under den senare delen av året.
Trots hindren fanns det ett stort engagemang för tekniska framsteg, särskilt inom AI. Företagen visade intresse för att integrera AI i sina operativa processer, exempelvis genom att tekniken kunde förutse behov av bemanning. Om vi nu blickar framåt mot 2024 och 2025 – finns det en försiktig optimism inom branschen, med förväntningar på en gradvis övergång till mer gynnsamma förhållanden.
Arbetslösheten på arbetsmarknaden ökade under 2023 till 7,7 % och 72 500 personer varslades om uppsägning. Det innebär mer än en fördubbling jämfört med föregående år. Denna kraftiga ökning belyser de utmaningar som vissa sektorer står inför, bland annat byggsektorn.
Under 2023 upplevde företagen i Sverige en betydande brist på kvalificerad arbetskraft, särskilt inom hälso- och sjukvård samt inom teknik. Ansträngningar behövs för att förbättra utbildningsprogram och attrahera arbetskraft i dessa kritiska sektorer. Andra trender som är värda att notera är:
Insatser för att överbrygga klyftan mellan utbildning och branschbehov innebär att främja närmare kontakter mellan universitet och företag, vilket gör det lättare för nyutexaminerade att komma ut i arbetslivet. Den statliga finansieringen ökar också för att hantera potentiell underbemanning under de kommande 10 till 15 åren, särskilt inom IT-sektorn. Geografiska begränsningar för distansrekrytering innebär dock utmaningar.
Löneökningarna i Sverige under 2023 avvek från normen, med procentsatser som varierade mellan 3,5% och 7% och dessa större ökningarna berodde till stor del på ökade levnadskostnader och högre priser på bland annat livsmedel. Nyanställda kan få mer blygsamma löneökningar för att upprätthålla lönebalansen under 2024, eftersom den tidigare lågkonjunkturen fortsätter att påverka lönedynamiken.
Hybridmodellen, som erbjuder en balans mellan fysisk närvaro och distansarbete, är fortsatt populär. Vissa företag har dock valt att arbeta helt på plats eller helt på distans, och kompenserar distansarbetare i nivå med kontorsbaserade motsvarigheter.
Vår nya "Spring/Summer 2024 Europe Labour Market Report" innehåller även information om timarvoden för viktiga roller på arbetsmarknaden i Sverige. Dessutom djupdyker vår rapport i de trender som just nu formar Europa. Utöver får du ta del av en bredare analys, där vi går djupare in på det ekonomiska landskapet i Storbritannien, Irland, Tyskland, Nederländerna och Schweiz.
Vill du veta mer? Välkommen att ladda ner rapporten nu direkt!
Ansvarsfriskrivning: Innehållet i det här blogginlägget är endast avsett för informationsändamål och kan inte tolkas som specifik juridisk rådgivning eller som en ersättning för juridisk rådgivning. Blogginlägget återspeglar Magnits åsikt och ska inte tolkas som juridiska lösningar och ställningstaganden. Kontakta en advokat för råd och vägledning för specifika problem eller frågor.